Kulturarbetarna, A-kassan och allianserna

Det är inte varje dag DN:s ledarsida ägnas åt kulturarbetarna. Men idag är en sådan ovanligt dag. Frågan som på ett förtjänstfullt sätt behandlas är konstnärernas försörjning, deras relation till A-kassan och behovet av ett ökat stöd till konstens utövare. Så lånt är det bra och jag håller fullständigt med.

Men när DN konstaterar att många av Teaterförbundets medlemmar har väldigt korta kontrakt, endags kontrakt, kommer de till slutsatsen att A-kassan överanvänds och utnyttjas. Jag hade väntat mig en lite större förmåga att krypa in under siffrorna och analysera t.ex. scenkonstutövarnas vardag och arbetsmarknad.

Arbetsmarknaden ser ut på så sätt att kontrakten till och med kan vara några timmar så endagskontrakt är inte alls ovanliga på en arbetsmarknad där fasta anställningar lyser med sin frånvaro. Inom t.ex. den samtida danskonsten så finns i stort sett inga fasta anställningar. Någon enstaka vid Norrdans och Skånes Dansteater alla andra är frilansande och lika mycket frilansande är de flesta koreograferna som genom låga bidrag från stat, landsting/regioner och kommuner lyckas trolla med pengarna och skapa fantastiska dansupplevelser för sin publik.

Det finns helt enkelt inga fasta jobb eller heltidsanställningar att söka. Koreograferna anställer sina dansare på treveckorskontrakt och sedan spelas föreställningen i snitt under en vecka för att antingen läggas ner, gå ut på turné eller kanske tas upp igen någon månad senare. Dansarna kan aldrig ligga på latsidan för då klarar de inte av sina uppdrag, de klarar inte av att vara dansare utan kontinuerlig träning. De flesta dansare tar daglig träning varje dag för att behålla sin rörlighet och träna upp sitt verktyg, kroppen.

Att arbetsmarknaden ser ut som det gör ska inte lastas dansarna. De söker de jobb som går att få och de tackar ja till kontrakten som erbjuds oavsett längd efter de i hård konkurrens lyckats få någon av rollerna.

Detta är kanske en av de största bristerna i den nationella kulturpolitiken; att de frilansande scenkonstnärerna som bland annat bär upp den största delen av scenkonsten som riktar sig till barn och ungdomar, inte har några längre anställningar och tvingas försörja sig periodvis genom A-kassan.

Som jag ser det ligger det ett ointresse för kulturfrågorna i grunden. Om staten vill att även Sverige ska ha en levande scenkonst med utövare som kan försörja sig på sitt arbete måste kulturfrågorna tas på större allvar. Större satsningar måste göras på den fria scenkonsten och pengarna ska in i kulturbudgeten och inte i form av arbetsmarknadsstöd. Idag subventionerar de flesta scenkonstutövare samhället genom sina dåliga löner och sin låga A-kassa. Många betalar helt enkelt med sin egen tid för att majoriteten av befolkningen ska kunna få en scenkonstupplevelse som kan förändra deras liv.

DN avslutar sin ledare med att lyfta fram ett mycket lyckat exempel, Teateralliansen med sina knappt 110 anställda. Och denna tredje anställningsform är verkligen en av de viktigaste lösningarna för att skapa en större arbetsrättslig och social trygghet för utövarna. Sedan slutet på förra året finns det även en Dansallians med 12 anställda dansare. Regeringen satsade pengar i vårbudgeten för att bygga ut Dansalliansen och även skapa en Musikerallians.

Idén med allianserna går ut på att man har sin anställning där men måste vara tjänstledig så mycket som möjligt med anställningar ute på scenerna för att få vara kvar. På så sätt slipper de frilansande skådespelarna och dansarna att gå ut och in i A-kassan. Men så länge inte anslagen för allianserna ökar i snabbare takt så att fler kan få anställningar kommer kriterierna för att bli antagen att vara fortsatt tuffa.

Om inget görs nu kommer vi om bara ett år att se en enorm utslagning av bl.a. en massa talangfulla scenkonstnärer i hela landet. Något som kommer att göra Sverige både fattigare, fulare och mindre attraktivt som en modern världsstat där samhället har råd med konstnärer som är fria från kommersialismens negativa verkningar.

Läs mer om Dansalliansen här: www.dansalliansen.se

Och om TeaterAlliansen här: www.teateralliansen.se