Hotar elbrist avvecklingen av Barsebäck?
Artikel i HD
Hotar elbrist avvecklingen av Barsebäck?
När danskarna nyligen vände sig till Sveriges statsminister för att få reda på när man egentligen tänker avveckla Barsebäck, fick de veta att visst ska vi avveckla, men inte förrän vi är säkra på att inte stå utan ström en kall vinterdag. Det låter ju ganska ansvarsfullt, men makten att råda över säkerheten i elleveranserna har Sveriges regering redan lämnat ifrån sig.
Det som gäller nu är nämligen att marknaden ansvarar, inte politikerna. Statligt ägda Svenska Kraftnät skriver i ett PM i augusti 2000: â€Kapacitetsfrågan ska nå en tillfredsställande lösning genom marknadsmässiga mekanismer, där priset för elkraften och olika former av tjänster är den viktigaste styrsignalenâ€. Just nu stiger elpriserna. Det är just en sådan signal. Den har åstadkommits genom att kärnkraftsindustrin har laddat sina aggregat med så mycket mindre bränsle än vad de normalt tar, att den uteblivna produktion motsvarar den från en och en halv reaktor. Detta innebär att när det t.ex. blir extra kallt så stiger dels priset, dels kan man bli tvungen att importera mer än man exporterar. Och när man importerar så blir det det billigaste, för så fungerar marknaden. Det billigaste är troligen dansk eller polsk kolkraft. I februari 1996 efter en stark köldknäpp kunde man läsa i tidningen Veckans Affärer: â€En kärnkraftsavveckling leder inte till elransonering så länge vi har en marknadsekonomi. Det leder till höjda elpriser och import av el.â€
Mycket av det som uppfattas som ett hot vid en kärnkraftsavveckling är inte kapacitetsbrist utan effektbrist. I praktiken är det ett omfattande strömavbrott på grund av att elnätet överbelastas som vi fruktar. Det är sådant som i dagens läge kan hända t.ex. en kall vintermorgon när industrin går för fullt och människorna därhemma samtidigt kopplar på kaffebryggarna och ställer sig i duschen.
När vi på eftervintern 2001 på nytt har ett par mycket kalla dagar, kommer industrins och kärnkraftsförespråkarnas gamla argument genast fram igen: Vi måste ha mer kärnkraft! Vi kan inte hålla på och importera dansk eller polsk kolkraft och spä växthuseffekten! Detsamma gäller när elpriset stiger: För ont om el! Vi måste ha kvar kärnkraftverken!
Alltför många tror på detta.
Vad man i det här sammanhanget argumenterar för, utan att själva inse det, är att avskaffa marknadsekonomin, eller åtminstone den fria elmarknaden. Veckans Affärer en gång till: â€I en väl fungerande marknad skall kapaciteten utnyttjas fullt ut. Finns för stor kapacitet är det ett tecken på felinvesteringar och priset måste sänkas. Närmar man sig kapacitetstaket är det en signal till producenterna att bygga ut.†Och det kapacitetstaket var vi inte alls i närheten av i vintras – eftersom kärnkraftverken inte körde för full kapacitet och eftersom taket inte beräknas efter de högsta behovstopparna.
I det här landet tillämpas nämligen, helt i överensstämmelse med regeringens och berörda myndigheters direktiv, â€kriterier för bristriskâ€. Det innebär i klarspråk att kraftnätföretagen och elbolagen inte behöver ha en högre beredskap än att abonnenterna får bli utan ström 9 timmar om året. Och det kan vara mycket kalla timmar i ett eluppvärmt småhus på landet.
För att komma tillrätta med topparna i belastningen av elnätet, vilka alltså bl a inträffar vid stark kyla (något som ju är normalt i Sverige minst några gånger varje vinter), finns två saker att tänka på: ordentlig kapacitet i kraftöverföringen från norrlandskraftverken – och, framför allt, att en utjämning av effektbehovet måste komma till stånd, både över dygnets timmar och över sommar och vinter, köldknäppar och mildväderperioder. Det är nämligen en oerhört stor genomsnittlig överkapacitet som krävs för att man ska kunna hålla alla elvärmda hus med värme kalla vintermorgnar. Vad som främst behövs är att kraftvärmenätet byggs ut så att så många bostäder som bara är möjligt kan konverteras från el- till fjärrvärme. Dessutom går det att styra belastningen av nätet genom att industrin använder mer nattström så att hushåll och andra lokaler får mer ström på dagen.
Också kraftöverföringen lyder under marknadens lagar, även om Svenska Kraftnät är ett statligt företag. Idag anser man det inte lönsamt att bygga ut kraftnätet så mycket som det går att göra (och som man planerade att göra redan då saken utreddes inför den avveckling av två reaktorer som beslutades 1987, en utredning som kom 1988 från dåvarande Statens Energiverk). Den utbyggnad av överföringskapaciteten från övre Norrland till 400 kV-ledningar som då föreslogs har aldrig genomförts. Inte heller har man ännu – 13 år efter Energiverkets rapport – genomfört den ombyggnad av s k shuntar som är ett betydligt mindre och billigare ingrepp och som ökar kapaciteten i kraftöverföringen avsevärt. Enligt ett svar som Svenska Kraftnät givit på en fråga i våras från Riksdagens utredningstjänst â€pågår planeringenâ€. Kraftnät tillfogar dock att en sådan åtgärd erfordras â€inte idag utan först när Barsebäck 2 avvecklasâ€.
Och Barsebäck 2 kan inte avvecklas därför att statsministern fruktar strömavbrott kalla dagar. Med detta resonemang hamnar vi i ett verkligt Moment 22. Och såväl danskar som skåningar får vänta.
Nej, Göran Persson och näringsminister Rosengren: detta är ett politiskt ansvar som ni måste ta, det går inte att överlåta åt marknadskrafterna! Från Vänsterpartiets sida är vi beredda att hjälpa till med att hitta lösningarna. Stäng Barsebäck!
Tasso Stafilidis (v)
riksdagsledamot
Om detta inlägg
Du läser nu “ Hotar elbrist avvecklingen av Barsebäck? ”, ett inlägg på Tasso Stafilidis webbplats.
- Publicerat:
- 2001-08-13 17:52
- Kategori:
- Politik, Press & Media
Tipsa en vän
Inga kommentarer
Hoppa till kommentarfältet | kommentarer rss [?] | trackback uri [?]